Bara att bryta ihop och komma igen!

I natt har Saga ätit två ggr mer än vad hon brukar, vilket betyder rätt mycket sämre sömn för mig (och för henne, men det handlar inte det här inlägget om). Dessutom vaknade Miranda nån gång mellan matningarna och ropade på mamma, men Alfred gick upp och möttes av vilda protester. Det är tydligen bara mamma som gäller för båda töserna. Han fick i alla fall med henne in till vår säng så hon fick ligga och sova tätt tätt med mig. När Saga vaknar 05.22 och vill äta IGEN, vaknar Miranda med och vill gå upp. Det lyckas vi avstyra under en del protester och hon somnar om medan jag ammar. När Saga och jag återvänder till sängen, och jag läääängtar efter att få sova åtminstone en timme till, är det dags för Alfred att stiga upp. Och då vaknar givetvis Miranda och börjar kivas om vilken kudde hon ska ha, och att hon inte vill sova, var jag ska ligga mm. Och i det livet somnar ju självklart inte Saga om heller och mao får jag inte heller sova. Jag får nog, blir arg och rusar ut på toa, smäller igen dörren och ställer mig i duschen. Som tur är har Alfred inte hunnit åka till jobbet utan kan gå in och kolla till tjejerna. Han pallar upp madrassen så att Saga inte ska rulla ur och Miranda sätter sig i soffan vid TV:n. Efter lite arga tankar och tårar i duschen är jag redo att be om ursäkt för att jag tappade tålamodet och kan påbörja påklädning av barn, frukostlagande och alla andra morgonbestyr. Det blev faktiskt en bra lämning på förskolan och nu hoppas jag på en fortsatt bra dag som kommer innehålla fika på stan med Sarah och Isak och sen ikväll grillning med Hanna och Andreas. Och sen stupa i säng och hoppas på mer sömn!!