Kollar utbudet

Vi har börjat fundera på om vi ska köpa en ny barnvagn, en sittvagn, till Miranda. Men det är ju en hel djungel av modeller som finns! Vad ska man ha? Vi vill att den ska vara smidigare och ta mindre plats ihopfälld än den vi har nu, sen vill vi ha åtminstone nästan fullt liggläge, gärna fullt. Idag har vi varit i stan och kikat lite, men jag vet inte om vi blev något klokare. Vi ska inte ha små kundvagnshjul i alla fall, det funkar inte här på skogspromenader. Ja jag vet inte vad vi ska satsa på?

Nu måste jag sluta för Miranda har vaknat och vi ska åka till John, Sara, Eddvin och Ebba!

Men snälla...

...kan det inte var slut med snöandet nu?? Jag vill ha vår!

Min egen dag

Idag hade jag ju fått en dag alldeles för mig själv, om jag ville. Och det ville jag, åtminstone lite grann egen-tid är ju skönt. Jag började med att bara ligga kvar och halvsova när Miranda och Alfred gick upp framåt 7.15. Jag lyckades inte somna om, men det kan mycket väl ha berott på att jag hade Sjöjungfrun liggandes på nattduksbordet som ropade på att få bli läst, så det gjorde jag i ca en timme. Sen masade jag mig upp, duschade lääänge utan att behöva hålla koll vad lillstrumpan hade för sig, och utan att hon skulle sitta med i duschen heller. Sen åt jag frukost men då ville sötnosen också sitta med och smaka mammas macka, trevligt med sällskap också ju! Sen skrev vi matlista alla tre tillsammans och efter det tog jag bilen in mot stan. Blev en snabb-kaffe och pratstund med fru Olin och lite mys med söta Elton innan jag fixade en del ärrenden i stan. När jag stod vid frukt och grönt på maxi ringde Alfred och sa att min mormor och morfar just knackat på dörren. Jag visste att de skulle dyka upp under dagen, men de hade sagt efter två. De kom ca 12.30... Eftersom jag gärna ville träffa dem lite så fick jag skynda mig på att handla klart, givetvis avstämning i kassan. Men det gick rätt smidigt och jag var hemma runt ett.

Mormor och morfar hade köpt bakelser så vi fikade och pratade och de kelade med Miranda. När de åkt började jag på gardinerna, det var ju det jag ville få gjort idag, och det tog en bra stund. Min mamma kom vid 16 för hon skulle vara barnvakt, för hemlisen som Alfred fixat var att se Män som hatar kvinnor på bio. Innan vi åkt hann jag i alla fall få klart gardinerna och äta mumsig mat som min kära sambo lagat.

Sen blev det då bio och filmen var superbra! När kommer Flickan som lekte med elden?? Längtar redan! Precis som i boken är Lisbet Salander en helt underbar karaktär och man ser fram emot att få se hennes grymma hämnd mot det fasansfulla förmyndaren hon tilldelats, och det är härligt att fascineras över hur smart och totalt ohämmat hon skaffar sig den information hon vill åt. Ja, filmen var verkligen grymt bra, men riktigt vidrig också, några ställen höll jag för ögonen. Men om ni ska se den? Absolut!

När vi kom hem bestämde jag mig för att sy ett par gardiner till så nu är det vår-fint i både matrum och kök. =)

Jag är superduper nöjd med min dag, jag kunde göra lite som är svåra att göra tillsammans med Miranda men ändå så var jag hemma rätt mycket och var nära mina älskade och kunde gosa och busa lite mellan varven. Perfekt att kunna ta det godaste ur kakan!

Hemlis för mig

Det pågår hemligheter här hemma, nåt är hemligt för mig. Alfred har planerat något som jag inte vet om, men jag vet att det är nåt för det har han sagt. Verkar som om min mamma är involverad på nåt sätt, barnvakt antagligen. Och en överraskning fick jag veta nu ikväll, Alfred har tagit semester på onsdag så att jag ska få en dag för mig själv, om jag vill. Eller med hela familjen om jag vill, jag bestämmer. Vad gullig han är som tänker på mig så! Jag vet inte vad jag ska hitta på. Blir väl lite sovmorgon, och sen ska jag nog sy gardiner som jag har tänkt göra så länge nu. Känns kul att få egen tid bara sådär helt oplanerat. Tack älsklingen min!

Ang. tidigare inlägg om tålamod

Jag har fått två kommentarer från andra mammor som känner igen sig i mitt inlägg om tålamod. Känns skönt att veta att man inte är ensam om de hemska tankar som kan dyka upp i ens huvud när man varit hemma massor av dagar med en liten gnällig sjukling. Att det inte bara är jag som kan tänka mig att ge bort min dotter till den som vill ha henne när hon inte blir nöjd hur många gånger jag än vrider ut och in på mig. Det känns skönt när man får stöd och igenkänning och inte bara får höra; Nämen så kan du ju inte säga, eller så får man inte tänka. Tänk på att hon inte alltid är sådan eller på hur jobbig hon måste ha det, det är ju därför hon gnäller. Det dåliga samvete kommer ändå krypande efter bara några minuter.

Tack!

Godis till barnen...

På maxi i Kalmar får barnen en banan om de är sugna när man är och handlar. Jättebra grej tycker jag! Och Miranda blir otålig så fort hon får syn på banan-disken, för att hon vet vad som väntar. Nu när vi var hos Alfreds släkt i helgen handlade vi lite på maxi i Vetlanda, köpte bl.a. grillade revben i charken. Och när Alfred tagit emot påsen med revben nickade hon i charken mot Mirnada och frågade om hon åt prinskorv, Miranda är likt sin far en riktig korv-oman så Alfred svarade Javisst, och fick då en prinskorv åt Miranda. Jag blev rätt förvånad men Miranda blev minst lika glad för den som för bananen på maxi Kalmar. Maxi-godis som maxi-godis, gott vad det än är som erbjuds!

Träffat släkten

I går döptes Mirandas kusin Theodor och även Theodors storebror Denniz som är 10 år passade på att bli döpt eftersom han inte var döpt innan. Det var jättetrevligt att träffa alla Mirandas kusiner igen, det var länge sen nu! Undrar vad hon tänker när vi säger Det är din kusin Miranda, kusin Denniz, eller kusin Theodor, eller kusin Sofia, eller kusin Marie, eller kusin Minna, osv... Vadå kusin?? Vad sjutton heter alla kusin helt plötsligt? Förvirrande!













Dopet var i Virserums kyrka så vi hade en liten resa upp. Men vi hade plötsligt så gott om tid så vi stannade och pausade en bra stund bara för att fördriva tiden lite. Och då fick Miranda provköra minibussen som vi hade för att Alfred skulle hjälpa sin mormor att flytta. Miranda tyckte det var jättekul att stå vid den stora ratten och hon hade stenkoll på bilarna som kom i backspegeln för att plötsligt dyka upp vid sidan om och sedan framför henne.