Om att hamna i fel sällskap

Tills ikväll hade vi ordnat barnvakt och fixat biljetter, skulle bli en kul kväll, bara Alfred och jag! Vi skulle gå på revy, Bjursnäs revyn Kasta Loss. Det skulle visst PRO också! Om man hade halverat medelåldern på de som var där, hade vi ändå varit 20 år yngre om man säger så... Jag träffade en gammal kollega till mig som är född samma år som min pappa, hon var en av de yngre. Gubben som satt på stolen bredvid Alfred var tvungen att häva sig upp genom att hålla hårt i stolen framför och stöna högt för att komma på benen. Tanten till höger om mig hade en hörapparat som hon inte verkade få in nån bra mottagning på, hon kunde dessutom inte klappa i takt, ja eller inte i samma takt som övriga publiken i alla fall. Vi kände oss helt enkelt lite som om vi var i fel sällskap. Själva revyn hade sina stunder då den lockade till skratt, Martin Rydell och Andres Brandell är två roliga snubbar. Ida Seve och Niklas Brevestedt är ju lokalkändisar som är duktiga på musik. Men i det hela taget var det inget vidare. Tyvärr.