Förlåt underbara kära ni som känner att en ursäkt från mig är på sin plats.
Jag är en sån där elak dum människa som får ett sms mitt i frukostmatning och tänker att åh vad trevligt att ta en fika, men det får jag svara på sen när jag lagt lillan, och då ringer telefonen och jag blir sittandes, surfar en stund, läser lite bloggar, lillan vaknar, matdags igen, och bajsblöja och så hämta syrran, och sen var det visst mellisdags, och mobilen, vart tog den vägen? Jaså i hallen, på hatthyllan, just det, kolla almanackan var det! Får ta det ikväll när ungarna somnat. Och det blir kväll, åååh så skönt att krypa upp i soffan, jag skulle ju svara på smset. Vart tog telefonen vägen nu igen? Jag får leta sen i reklampausen! Och så går kvällen och natten kommer alltför fort och jag somnar och nästa dag är plötsligt där. Och jag som har tänkt på den goa personen som ville fika och nu blev jag sådär sen med svaret igen, men NU när jag sitter på toa, då kan jag skicka och kolla om det kanske kan passa på onsdag?
Jag är en av dem, de där som behöver stolen rätt i fejjan...
Hej! Gillar inlägget!
SvaraRaderaJag behöver också ha en stol i fejjan ibland. För visst är det som du beskriver det. Man har fullt upp.. man glömmer bort. Och egentligen så har man ingen skyldighet att svara folk. Dum och elak tycker jag inte man är. För i de flesta fall ligger det nog stress och glömska bakom det mesta. Jag förlåter men ibland blir man ju ändå irriterad.. och såklart så menar jag inte det bokstavligt med en stol i ansiktet. Kanske bara en liten uppmaning till folk att komma ihåg varandra.
Dock så finns det människor som ber om en tjänst av en ( proffisionellt) och man ställer upp. Sen när man mailar 3 gånger via olika kontaktvägar för att man tror att ens mail är trasig, så tycker jag inte att det går att skylla på något utom vid allvarliga saker. Sen när en tjänst behövs igen eller någon roligare än jag vill fika så går det snabbt.
Hoppas att du tog det liten med glimten i ögat :)
Kram Terese