Underbart!

Tur att man är föräldraledig

Idag håller jag på och ringar en massa samtal som måste ringas. Jag började ringa vid 8.45 och har hittills hunnit med 3 av 4 samtal, på 1,5 timme! I skrivandets stund sitter jag i kö till försäkringskassan. Jag klantade mig igår när jag gjorde en ny begäran om föräldrapenning, råkade fylla i datum så att det blev tre dagar som jag begärde dubbla ersättningar för. Dumt!

Ett av de andra samtalen rörde också ett självförvållat problem. Jag råkade på nåt vis dribbla bort knapp 1 på boxer till TV:n. Ja alltså inte den fysiska knappen, men om man tryckte på "1" på fjärrkontrollen så fanns den inte i TV-listan utan man hamnade på nr 2, och där låg svt 1. Hade väl egentligen varit ok, men även om man tryckte "2" på så hamnade man på nr 2 och alltså svt 1, och vidare om man tryckte på "3" så fick man svt 2. Detta var lite irriterande tyckte jag och jag lyckades inte lösa det på egen hand. Killen på boxer kunde i sin tur heller inte lösa det så jag fick göra en ominstallation och en helt ny lista. Meck meck!

☼ Glad Påsk ☼

Pjuew!

Vilken dag vi har haft Saga och jag! Hon har varit så missnöjd med livet, hon har skrikit nästan hela tiden förutom när hon har haft bröstet i munnen eller slumrat till någon enstaka kvart och detta ENDAST i min famn. Som tur är finns det fina vänner som lyssnar när man behöver spy ur sig lite frustration och misströstan, tack!! När Alfred kom hem efter jobbet, med efterlängtad köpemat, sov vi alla tre i soffan. Kvällen var sedan lite lugnare och Saga sov nöjt i Alfreds famn. Hon åt vid sjutiden och när hon precis var klar kom Miranda och ville att jag skulle sitta hos henne när hon somnade. Jag följde med henne in och Saga fick ligga en stund i Mirandas säng och gosa/busa lite. Sen la jag Saga lite tillfälligt i sin säng, tänkte att när hon börjar skrika så går jag ut med henne till Alfred. Men hon var så NÖJD så. Låg där och gurglade och smaskade lite på sina händer. Efter en stund sov Miranda och Saga var fortfarande nöjd så jag satte på barnvakten och smög ut från rummet. 10 minuter senare sov hon med!! Helt otroligt!! Och hon sover än, trots att hon ligger på ett knöligt täcke, lite på sniskan i sängen. Jag la ju bara henne där "så länge"...

Kvällsmys

Om vi hade haft utedass, kanske

Jag följer med Miranda upp och kissar kl. 03.12, då utspelar sig följande:
M stannar upp i köket, går fram till fönstret och säger Vilken måne!
Jag  Ja den var stor och fin.
M Det är natt ute med.
Jag Mmm
M Då måste man ha reflex.

5 veckor - utvecklingsfas 1

När jag var mammaledig med Miranda köpte jag på inrådan av en annan mamma boken Växa och upptäcka världen av Hetty van de Ritj och Frans X. Plooij. Den tar upp ett antal utvecklingsfaser under barnets första levnadsår. Utvecklingsfaser som man märker mer eller mindre på barnet genom att det förändras i humör och uppförande. Boken fick mig att förstå Mirandas humör mycket bättre, hon följde utvecklings faserna exakt efter boken. Jag hade boken i bokhyllan och tänkte inte så mycket på den förrän jag märkte en förändring på henne. Då gick jag och hämtade boken och kollade vilken vecka det var dags för nästa språng och när jag räknade efter hur gammal hon var så stämde det alltid! Och nu i natt så somnade inte Saga direkt efter att hon ätit, vilket hon alltid gjort innan. Alfred och jag sövde henne i famnen i över en timme innan hon till slut gick med på att sova nära nära mig i vår säng. Hon som alltid accepterat att sova i sin egen säng på natten. Under dagen idag har hon skrikit mer än vanligt och inte sovit alls särskilt mycket. Så nu i kväll letade jag upp min bibel och det visar sig att den första fasen infaller då barnet är 5 veckor, och det är ju Saga på dagen idag.

Barnet känner att någonting håller på att förändras, han känner sig otrygg och har större behov av nära kroppskontakt. ... I den här åldern kan du inte skämma bort honom, så du behöver aldrig ha skuldkänslor om du tröstar honom när han skriker. (Plooij, 1999)

Jag har läst igenom den första fasen och pusselbitarna faller verkligen på plats! Det kan bli några jobbiga dagar med en tös som vill vara nära nära och ändå kanske inte vara riktigt nöjd, men det känns lättare att klara av det när man vet varför. Det är ju lätt att en mammas tankar vandrar iväg i oro när en lilla skatt skriker och skriker. Nu ska jag istället njuta av det underbara med att vara sitt barn nära och försöka lägga alla "måsten" åt sidan. Som tur är så håller den här första fasen inte på så länge, bara 1-7 dagar, sen ska man kunna se förändring och utveckling. Det är så spännande att se en ny liten människa växa upp och utvecklas!

Rätt nöjd faktiskt

Idag blir det 3-årskalas för släkt och vänner. Miranda har bestämt vad det ska vara för tårta och så här blev den!

Lilla Anna-tårta

1 månad

Ja en månad har redan förflutit sedan Saga gjorde sin dramatiska entré. En månad som först innebar dagar med mycket oro men som sedan övergick i dagar som var mer och mer fyllda med lättnad och lycka. Nu njuter vi av livet med en gosig liten bebis och håller precis på att försöka lära känna hennes mat- och sovklocka. Det vi kommit fram till hittills är:
* Hon trivs med att vara riktigt varm och sover helst insvept i sin gosiga apfilt i babysittern nära kaminen.
* Hon vill äta ungefär var tredje timme, på natten går det ofta 4 timmar, vilket är skönt för en trött mamma.
* Hon är en långsam-ätare, tar gärna en timme/måltid på sig. Något som jag försöker minska lite grann.
* Hon gillar att sova i bilen och i en vagn som rullar.
* Hon är inte särskilt ljudkänslig, skönt!
* Hon vill gärna somna i famnen, men det funkar oftast att lägga ner henne i babysittern när hon somnat.
* Hon trivs att sova i sin säng, om det är natt, inte annars.
Ja, en hel del har vi kommit underfund med, och säkert lite mer än det jag kom på nu och mer och mer blir det. Det är spännande att lära känna vår lilla skrutt-skrutt!

15/3 2011

15/4 2011

Medmänniska

Idag när jag körde hem från stan så stod det en bil i vägkanten på motorvägen och en äldre kvinna stod utanför bilen. Jag saktar in, blinkar och svänger in mot kanten med nedvevad rutan och frågar om jag kan hjälpa henne med något. Hon svarar att hon fått punktering och har ringt assistanskåren, men tackar jättemycket för att jag stannade, det var det INGEN annan som gjort. Vad är vi för medmänniskor egentligen? Om det står en äldre människa vid vägkanten med en stannad bil så förstår man ju att något hänt, är det inte sunt att stanna och fråga om man kan göra något då?? Kanske är jag fördomsfull nu, men gamla människor har kanske inte ens en mobiltelefon, och kanske inte orkar gå till närmsta hus när man står mitt på en motorväg. Nä, lite mer medmänsklighet, tack!

Mys-lunch

Idag mötte jag upp tre andra mammor inne i stan och vi gick alla på rad med våra svarta vagnar ner till baronen där vi åt god och mysig lunch. En av mammorna var min jobbarkompis Sarah, och henne och hennes Isak har jag ju träffat tidigare, men de andra var nya bekantskaper. Mycket trevliga sådana! Blir förhoppningsvis fler träffar ganska snart. Så kul att ha fler mammor att utbyta råd, erfarenheter och upplevelser med!

Tävlingar ---> smycken & barnkläder

Jag är med och tävlar om supersnygga smycken från Cathis Design. Kolla här om du också vill vara med och slåss om 700 kr!!








Jag tävlar också om barnkläder från Dubbi.se. Här hittar du den tävlingen om du vill sno priset på 200 kr från mig!

Firad

Så här såg morgonen ut hemma hos oss. Detta vara ett par timmar efter det att Miranda kröp ner från sängen med näsan först, där av det röda under näsan.

En radiostyrd bil!! Den hade hon superkul med innan dagis.

En sparkcykel, äntligen!

Fil med jordgubbar, med 3 ljus i, det är födelsedagsfrukost det...

Grattis vår älskade skruttibangbang!

 

Här är presenterna som väntar på att bli öppnade av världen bästa 3-åring!

Inte lätt att vara stor när man är liten

Min stora lilla tjej har det inte lätt just nu. Det är mycket som händer i hennes liv och mycket som händer med mamma och pappa, hennes trygghet. Hon har blivit storasyster och mamma och pappa har fått ytterligare en liten person att älska mest på hela jorden, den platsen hade hon ju för sig själv för en månad sedan. Alla hon möter frågar henne om det inte är roligt att ha fått en lillasyster. Hon svarar allt som oftast stolt att det är det. Men är det verkligen alltid det? Är det så roligt när mamma sitter med lillasyster mot sitt bröst flera timmar varje dygn? Flera timmar som gör att mamma inte kan komma och hjälpa, inte kan komma och titta vad hon byggt, inte kan lyfta upp och bära när hon är trött. Flera timmar som gör att mamma inte sover så många timmar som behövs för att mammas tålamod och humör ska vara på topp. Är det verkligen så kul när lillasyster skriker så att mamma inte hör vad storasyster säger? Är det verkligen så kul att bli storasyster? Jo det är det, men inte hela tiden. Och imorgon fyller mammas stora underbara tjej 3 år! Och det är väl kul? Ja självklart, men inte om man måste vara stor hela tiden, fast att man nog vill. Man får bestämma lite mer själv när man är stor, det är bra, men hur mycket får man bestämma egentligen? Får man bestämma när man ska gå upp på morgonen, när man ska klä på sig, vad man ska klä på sig, vad man ska äta och när? Ibland får man bestämma mer och ibland mindre, varför? Det ställs krav när man är stor, man förväntas göra saker som man kan, trots att man inte själv har bestämt att det ska göras.

Idag har vi haft en tuff dag med massa trots och bråk, men givetvis en massa underbara stunder med med min vetgiriga stora lilla tjej. T.ex. i morse när jag klev ur duschen och la upp rakhyveln på hyllan utspelade sig följande konversation:
M: Har du tagit bort hår?
Jag: Ja, under armarna
M: Och på snippan?
Jag: Nej
M: En annan dag kan du ta bort hår på snippan

Det här är inget jag pratat med henne om innan, eller som jag gjort när hon varit med i duschen. Hon måste snappat upp det ändå när hon varit i badrummet när jag duschat.
Ikväll var vi alla trötta och Miranda la sig tidigt. Men när pappa läst saga, sagt god natt och gått ut från rummet kom Miranda ut till mig och sa Jag vill inte vara ensam mamma. Du sitta hos mig. Min lilla stora tjej, klart jag satt hos henne tills hon somnade. Stor dag imorgon, 3-årsdagen!

Underbar dag!

Idag hade vi lite ärenden att uträtta i stan så vi åkte in alla fyra efter Mirandas tandläkarbesök som var kl 12.00. Ett supersnabbt besök by the way, räkna till 20 tänder och så välja klistermärke och tandborste och tack och hej! I stan blev det först lunch och sen fixade vi det vi skulle och plötsligt sken solen och det var 20 grader varmt. Vi styrde stegen mot Ben & Jerrys, beställde varsin kula och satte oss på parkbänken utanför, UTAN jackor! Eller jag fick behålla min på med rädsla för mjölkstockning, men det var så underbart att bara sitta där hela familjen och bara njuta. Sen åkte vi hemåt, Miranda dressade om för gympa och hon och Alfred åkte upp till sporthallen. Det var matdags för lillfisan, så jag ammade och tog sen vagnen upp till gympan och hann vara med de sista 5 minuterna. Och åh vad Miranda njöt av att få jaga både mamma och pappa i björnen sover! En helt perfekt dag med min älskade familj.

La familia

från barometern.se

Vem tog vår miranda?

Vi fick en katt med oss hem från maxi idag.

Härligt!

Igår var vi i nyrenoverade simhallen i nybro. Alfred och miranda badade och njöt av det fina vattenlandet och det varma vattnet! Saga och jag svettades i de 32 graderna som var i luften. Men vi saknade möjlighet att köpa fika, det fanns en kaffemaskin och en godisautomat, men vi hade gärna köpt en macka eller två. Nåt annat negativt var att det kröp en hel del myror på golvet... Men annars en väldigt mysig utflykt, lär bli fler besök där!

Om ni inte sett

Innan vi skrevs ut från sjukhuset passade vi på att be webbis-fotografen att ta kort på Saga så att hon kom ut på webbisar. Här är det om ni missat det!

På väg mot verkligheten

Idag är första dagen som Alfred jobbar sen Saga föddes. Men han började inte förrän 9 så han lämnade Miranda på dagis innan han åkte, och så fortsätter det denna veckan. Men jag ska hämta sen och jag ska vara hemma själv med båda tjejerna tills Alfred kommer hem framåt halv 5. Spännande och se hur det blir! Jag tror det går hur bra som helst. Men det KAN bli lite svettigt om Saga får magknip och skriker otröstligt i 20 minuter (det har hon gjort framåt eftermiddagen några dagar nu) och Miranda är trött och hungrig efter dagis. Men som sagt, jag tror det går bra! Och nästa vecka börjar verkligheten som den ska vara nu ett tag, Alfred jobbar tis-fre 7-16, då blir det både lämning och hämtning för mig. Hur sjutton ska vi hinna upp till dagis till 08.30??

En bild på mina fina töser: