Idag är det dagen vi har räknat ner till. Räknaren här till höger står på noll och det är tänkt att bebisen ska komma. Men h*n trivs tydligen väldans bra där inne i magen så h*n stannar nog ett tag till. Jag känner att det gärna får vara dags nu, är rätt trött på att vara trött och stel. Halsbrännan är fruktansvärd och jag märker att mitt humör inte är på topp. Jag är lättretlig, speciellt på alla som undrar om bebisen kommit än. Idag har jag svarat rätt surt på flera sms när jag fått den frågan. Som jag sagt innan, vi lovar att vi hör av oss så fort vi bara kan. Ni kommer att få veta! Jag förstår att ni är nyfikna och att ni hör av er bara för att ni tänker på oss och bryr er, men snälla, fråga då inte bara om bebisen har kommit. För det har den ju inte om ni inte fått veta det. Ursäkta mitt humör, men just nu är jag lite sur.
Känner så väl igen mig i det du beskriver. Jag som har gått förbi BF bägge gångerna vet också att dagarna bara känns längre och längre nu.
SvaraRaderaHär hos oss har sjukdom ännu en gång kommit på besök. Inte förvånad utan börjar kännas lite för bekant nu. Har redan bett den fara och flyga men den tycks vara kvar för att stanna. Så jag ska också passa på att vara lite sur. Det räcker med spyor nu!
Kram på dig!
Du skrev det inlägget jag funderade på att skriva men inte vågade! Fy vad irriterande det var när alla gjorde sig ärenden (korkade sådana) bara för att kolla om det var dags snart. Ert lillhjärta kommer när h*n är redo. Men jag hoppas på en liten bild när du har ork sedan ;) Tänker på dig! Kramar
SvaraRadera