Konstigt tomt

Idag skulle Alfred iväg på reunion med klassen från 9:an och jag jobbar i natt så Miranda passas av sin söta gudmor Jenny. De stack vid middagstid båda två och det blev så konstigt tomt hemma. Jag är ju hemma själv då och då annars med, men idag var det på nåt vis ännu mer tomt eftersom jag visste att de skulle sova borta med. Sen stack jag iväg till jobbet och blev fullt upptagen här ett tag men nu har lugner lagt sig här. Jag har fått sms från Jenny att Miranda somnat gott och sover lugnt och fridfullt. Det känns ju jätteskönt! Men åh vad jag saknar henne! Saknar den värmade känslan man får när man ser sitt älskade barn ligga och sova tryggt. Det är nåt visst med det!